AKTUELLT!
Från mörker till ljus: vägen från våld till fred
Mänskligheten har knappast varit så splittrad som i dag
Trots vetenskapliga, ekonomiska och politiska framsteg ökar polariseringen, konflikterna och våldet – inte bara i Sverige utan runt om i världen.
Samtidigt ställs vi inför stora utmaningar som kräver samverkan för att säkerställa en trygg och hållbar miljö- och samhällsutveckling. Inte minst för att kommande generationer inte ska få det sämre än vi har det i dag, utan bättre. Krig och våld tycks öka på bekostnad av dialog och humanitet.
Det som tyvärr spär på konflikterna är att vi pekar finger åt olika håll, i stället för att se hur vi kan försonas och arbeta mot en gemensam och tryggare värld. Konflikterna är inte enbart sociala, ekonomiska och politiska – de är i grunden existentiella. Det handlar om vad vi prioriterar, hur vi agerar och vad som i grunden motiverar oss. Det är en fråga om människosyn och hur vi ser på oss själva och livet.
Det är just dessa frågor som världens religioner genom historien har försökt belysa. Religionen har haft en avgörande roll för samhällsutvecklingen genom att utveckla människors sociala medvetenhet och forma deras karaktär – något som i dag alltför ofta förbises. Religion ses ofta som något otidsenligt, något privat som förflyttats bort från den offentliga arenan. Humanitära värden och synen på människan, familjen och livet formas i dag ofta av andra intressen, vilket riskerar att tränga undan de existentiella perspektiv som länge varit av central betydelse.
Att andra synsätt har ett värde innebär inte att de underliggande existentiella frågorna kan förbises. Dessa frågor är inte exklusiva för troende, men troende kan bidra på ett avgörande sätt – särskilt när tonvikten inte läggs på doktrinära skillnader.
Ansvaret ligger delvis hos troende som fokuserar på andra religioners olikheter och fördömer dem, i stället för att reflektera över vad de själva kan göra för att bidra till ett bättre samhälle.
Därför är den interreligiösa frågan avgörande. Den kan synliggöra vad som i stor utsträckning förenar olika religioner i synen på människan och livet, och därmed utgöra en grund för skapandet av en fredskultur. Detta är också något som FN och UNESCO upprepade gånger har uppmanat medlemsstaterna att verka för.
Det civila samhället – där trossamfunden spelar en viktig roll – har här mycket att bidra med. Inte bara som organisationer, utan framför allt genom sina medlemmar, som kan ge röst åt medmänsklighet och visa att samhällsutveckling i hög grad är beroende av medborgarnas egen utveckling. Utveckling handlar inte enbart om strukturer och ekonomi, utan också om människans själsliga mognad. Detta påverkar i sin tur familjerelationer och den miljö barn växer upp i. Vilka blir deras förebilder? Får de lära sig att hantera konflikter?
Allt detta handlar inte bara om att stärka det civila samhället, utan också om hur vi bryter ner politiska och sociala barriärer – både nationellt och globalt.
Den interreligiösa dialogen kan inte bara bidra till ökad kunskap om människans existentiella behov och minska konflikter mellan olika trosinriktningar. Den kan också fungera som en förebild för hur politiska och sociala konflikter kan hanteras och därigenom stärka den demokratiska och sociala samhällsutvecklingen.
Interreligiösa möten är en viktig del i att skapa en fredskultur.
I en tid av våld och hat, hur kan religioner och trossamfund bli en kraft för fred i en tid präglad av splittring?
Frågan rör både tanke och handling – och den angår oss alla. Den saknar enkla svar, men den kan inte lämnas obesvarad.
För om vi inte förmår leva i fred med varandra, hur ska vi då finna frid inom oss själva? Och hur ska vi kunna närma oss frid i relation till vår Skapare?
Fred börjar inte i det stora – den börjar i oss. Men den får aldrig stanna där.
-
Det allmänmänskliga
Tron på det goda – i människan, i livet, i varandra. Det som förenar oss.
2. Våra prioriteringar
Vad sätter vi först: jaget, begären – eller det som lyfter oss bortom oss själva?
Vad är vi beredda att offra för något större?
3. Vår själsliga mognad
Hur vi möter konflikter avgör vår framtid.
Det vi gör i dag är det som bär frukt i morgon.
Här ges exempel på hur olika religiösa skrifter lyfter fram det allmänmänskliga, pekar ut riktningen för vårt strävande och visar hur människan kan mogna och växa i sitt innersta.
Buddhism
Precis som en djup sjö är klar och stilla, så blir de visare ytterst fridfulla när de hör lärorna och inser dem.
Dhammapada 82
Islam
En smärtsam undergång är deras eftersom de ljuger. Och när det sägs till dem: "Gör inte olycka på jorden", säger de: "Vi är bara fredsstiftare." Se, de är verkligen de som gör ofog, men de förstår inte.
Qur'an 2.8-12
Judendom
Hela Toran är till för att främja fred.
Talmud, Gittin 59b
Men en enda man [Adam] skapades för fredens skull bland mänskligheten, för att ingen skulle säga till sin medmänniska: "Min far var större än din far."
Judaism. Mishnah, Sanhedrin 4.5
Kristendom
”Låt oss inte älska med ord eller fraser, utan i handling och sanning.”
1 Johannesbrevet 3:18
”Kärleken är tålig och mild. … Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. Kärleken upphör aldrig.”
1 Korintiebrevet 13:4, 7–8
Välkommen att dela dina tankar om hur vi kan fördjupa förståelsen mellan olika religioner kan främjas och hur detta kan bidra till att skapa en fredligare värld.
Våra evenemang
FNs Interreligiösa vecka
Uppmärksammades
Religionsdialog
är samtal om det
vi har på djupet
gemensamt!
Välkommen till samtal
om tro, livets mening, humanism och hur vi tillsammans bygger ett fredligare samhälle.
FN:s interreligiösa vecka, officiellt kallad World Interfaith Harmony Week (WIHW), uppmärksammas årligen den 1–7 februari.
Den instiftades av FN:s generalför-samling år 2010 i syfte att främja förståelse och fred mellan människor av olika trosuppfattningar genom att uppmuntra dialog och gemensamma värderingar, särskilt "kärlek till Gud och kärlek till nästan”.
Allt fler troende upplever idag att religionsfriheten i praktiken inte alltid är självklar. Även i sekulära samhällen finns utmaningar som handlar om att religiöst liv marginaliseras. Tyvärr är det ofta mot bakgrund av konflikter mellan olika trosåskådningar som detta förtryck manifesteras.
Religionsdialog handlar dels om att visa respekt för olika sätt att förstå och utöva sin tro, men kanske i ännu högre grad om att upptäcka vad man har gemensamt snarare än vad som skiljer oss åt. Vid mötet betonades särskilt vikten av dialog – att inte fastna i frågan om vem som har rätt, utan att vara öppen för ökad kunskap och förståelse. Det handlar om att visa varandra respekt och om att den personliga tron inte ska behöva kompromissas i mötet med andra.
Religionens historiska roll i Sverige
Sverige har, liksom i många andra länder, religionen en problematisk historia. Samtidigt betonades vikten av att slå vakt om de positiva insatser som gjorts genom åren. Inte minst lyftes det första stora ekumeniska mötet fram – Stockholmskonferensen 1925, ledd av Sveriges ärkebiskop Nathan Söderblom. Hundraårsjubileet uppmärksammades 2015. Samtidigt behöver vi blicka framåt.Det religiösa landskapet i Sverige är idag mer mångfacetterat än någonsin, vilket också skapar nya möjligheter till lärande och samverkan. Människan har ett grundläggande behov av att reflektera över existentiella frågor, och här har religionen en självklar roll – en roll som tyvärr ofta förbises. Detta gäller inte bara på ett personligt plan, utan även på ett socialt och samhälleligt plan.Inte minst det ökande våldet i det svenska samhället är en tydlig påminnelse om detta. ¨
I en tid av utmaningar: religionens plats i samhället
Tidigare i år hölls ett stort möte i 3Arena under temat ”Det räcker nu!”, där behovet av ett starkt civilsamhälle, familjen och gemensamma värderingar lyftes fram som avgörande faktorer i arbetet mot våld och kriminalitet. Dessa problem frodas ofta i destruktiva miljöer och i känslor av utanförskap.Här kan företrädare för olika samfund spela en mycket viktig roll genom att nå unga människor och samtala om värderingarnas betydelse för människans utveckling. Det centrala är inte nödvändigtvis vilken religion man tillhör, utan att den tro man har kan tillämpas på ett meningsfullt sätt i det egna livet. Den religiösa livsåskådningen utgör också en viktig motvikt mot materialism och konsumism.
Flera av deltagarna lyfte fram hur viktig den interreligiösa dialogen är och betonade behovet av att samarbeta över gränser i dessa frågor.
Vi ser fram emot att fortsätta samtalet och återkommer snart med information om nästa möte. Vill du veta mer eller engagera dig vidare? Kontakta oss gärna via länken nedan.
Interreligiösa dialogens tre steg
En viktig del av interreligiös dialog handlar inte bara om att förstå hur religioner skiljer sig åt, utan också om att se vad de har gemensamt. Genom att identifiera det gemensamma kan vi kanske också hitta essensen i varje tro – bortom dogmer och ritualer – vilket kan öppna för en djupare insikt om religionens kärna.
Ofta betraktas religion utifrån ett horisontellt perspektiv, där olika religioner med skilda doktriner och sedvänjor tolkas som helt separata och ibland motsägelsefulla.
Om vi istället ser dem som delar av en övergripande helhet och analyserar dem med hjälp av en trestegsmodell, kan vi identifiera deras gemensamma ursprung och grundläggande överensstämmelse. Utifrån detta kan vi också formulera en gemensam människosyn och livssyn som kan få likartade konsekvenser – inte minst när det gäller skapandet av en fredskultur.
En sådan fredskultur kan i sin tur fungera som modell för att hantera andra sociala och politiska konflikter, konflikter som annars kan leda till handlingsförlamning i diplomatiska sammanhang och bana väg för krig.
Exempel på olika religioners syn på människans uppgift och livet.
Finns det ett gemensamt synsätt?
Kristendom
”Låt oss inte älska med ord eller fraser, utan i handling och sanning.”
1 Johannesbrevet 3:18
Buddhism
Precis som en djup sjö är klar och stilla, så blir de visa ytterst fridfulla när de hör lärorna och inser dem.
Islam
En smärtsam undergång är deras eftersom de ljuger. Och när det sägs till dem: "Gör inte olycka på jorden", säger de: "Vi är bara fredsstiftare." Se, de är verkligen de som gör ofog, men de förstår inte.
Judendom
Hela Toran
är till för att främja fred.
Vår vision och vårt uppdrag
Att bejaka människans ansvar inför Skaparen och skapelsen – för fred på jorden och fred med jorden
Religionsfred.se
Detta är en mötesplats där religionsdialog lyfts fram som en kraft för samförstånd mellan människor och samfund. Inte bara sociala konflikter, utan även krig mellan stater, skulle kunna motverkas genom starkare inslag av religionsdialog, där parterna i högre grad respekterar den religiösa världsbilden – som i grunden handlar om att lyfta fram människans existentiella medvetenhet och sociala samhällsansvar.
Utgångspunkten är att religion i sig ger uttryck för allmänmänskliga behov och kan vara en viktig inspirationskälla i strävan efter ett tryggt samhälle och en friare värld. Interreligiös dialog utgör därmed en betydelsefull grund för demokrati och för skapandet av ett fredligare samhälle.
I dag lever vi i en allt mer polariserad värld, både globalt och lokalt. I takt med ökande konflikter har vi i stor utsträckning förlorat – eller undvikit – förmågan att föra respektfulla samtal med oliktänkande. Samtidigt som rätten till olika åsikter värnas, ser vi hur intolerans och diskriminering ändå tilltar.
Religion uppfattas ofta som något som splittrar och därför trängs undan från det offentliga rummet. Detta riskerar att skapa ett existentiellt tomrum, särskilt när det gäller frågor om värderingar och vad vi som människor i grunden kan tro på. Föredraget belyser hur religions-dialog kan stärka både den personliga existentiella insikten och religionens konstruktiva roll i samhället.
Vad kan då de religiösa traditionerna bidra med i samtal om försoning och vägar mot en gemensam grund? Dialogens betydelse handlar inte enbart om att acceptera och förstå olikheter, utan i ännu högre grad om att upptäcka det vi delar på djupet. I denna mening kan religionsdialogen bli ett kraftfullt verktyg för ökad förståelse, tillit och samförstånd. De religiösa traditionerna bär gemensamma värden såsom omsorg om medmänniskan, ansvar för skapelsen samt strävan efter rättvisa och fred.
Religionsdialogen kan också ge religionen en tydligare och konstruktiv roll i det sekulära samhället – något som kan vara särskilt välkommet i en tid då materialismen ofta framstår som den dominerande livsåskådningen. Genom att stärka religionsdialogen bekräftas religionernas gemensamma ansvar att bidra till förståelse, försoning och ett fredligare samhälle – lokalt, nationellt och globalt.
Religionsdialogen har betydelse inom flera centrala områden, bland annat genom att:
-
Fördjupa vår förståelse av livets mening och människans andliga behov.
-
Stärka troende människors identitet och ansvar i ett sekulärt och mångreligiöst samhälle
-
Synliggöra de universella värden som förenar mänskligheten och kan bära visionen om en fredligare och mer sammanhållen värld.
Sveriges Interreligiösa Fredsråd sedan 2004
Freden bygger vi innifrån och tillsammans
Stjärnor bildas
HUBBLE SPACE TELESCOPE
Credit:NASA, ESA and the Hubble Heritage Team (STScI/AURA)-ESA/Hubble Collaboration
Sveriges Interreligiösa Fredsråd (SIRF) verkar för ökad förståelse för religionens betydelse och för interreligiös dialog som grund för integration, demokrati och fred. Vårt mål är att stärka förståelsen för andliga och religiösa värden i samhället och att fungera som en intellektuell och social plattform för interreligiöst samarbete. Genom dialog, utbildning och gemensamma initiativ vill SIRF bidra till ökad förståelse mellan olika trosinriktningar och därigenom främja mänskligt utbyte.
Sveriges Interreligiösa Fredsråd, bildades 2004 på grundval av Religiöst forum, som var aktivt under 1970-talet. Det finns ett tydligt behov av att förmedla kunksap på ett fördomfritt sätt om olika relgioner och förmedla en forum där troende kan mötas i en öppen miljö.
SIRF verkar särskilt inom tre områden: interreligiös samverkan, där möten, utbildning, kulturellt och ungdomsutbyte fördjupar förståelsen mellan religioner; familj, skola och utbildning, med fokus på kunskap om religioners roll i olika kulturer som en grund för integration; samt mänskliga rättigheter och samhälle, där respekt för religionsfrihet, motverkande av diskriminering och erkännandet av människans andliga dimension ses som centrala för ett inkluderande och demokratiskt samhälle.
Utgångspunkten är att människan inte enbart är en biologisk och materiell varelse, utan också en andlig. Ett samhälle som beaktar denna helhetssyn stärker både den mänskliga värdigheten och möjligheterna till fredlig samexistens.
Det handlar om att utforska den gemensamma grund som finns mellan olika trosinriktningar och som kan bidra till en djupare förståelse av människans existentiella förutsättningar för personlig och social utveckling och mognad. I denna mening kan en sådan gemensam grund utgöra ett viktigt bidrag till att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och fredlig samvaro, genom att den erbjuder en existentiell referensram som går bortom sociala, politiska och etniska grupptillhörigheter.
I det dagens samhälle har sekularisering alltför ofta tolkats som nödvändigt att marginalisera religion och livsåskådningar från det offentliga rummet och betrakta dem som uteslutande privata angelägenheter. Därmed har man i förbisett religionens betydelse i den västerländska idéhistorien, som i hög grad har bidragit till framväxten av de demokratiska principer och mänskliga rättigheter som i dag värnas.
Det åligger därför de troende själva att synliggöra att människor, trots olika trosinriktningar, delar mer gemensamt än vad som skiljer dem åt – och att detta gemensamma kan bidra till att stärka social sammanhållning och verka för en fredligare värld. Att värna sin religiösa identitet och utövning behöver inte innebära en konflikt med andras tro, förutsatt att det finns en förankring i en gemensam existentiell samhörighet kring trons innersta väsen.
Det är denna gemensamma essens som kan ligga till grund för en universell människosyn och därigenom stärka den mänskliga gemenskapen, lokalt såväl som globalt.
Bilderna visar Dr. Bertil Persson, mötesordförande vid bildandet av Sveriges Interreligiösa Fredsråd (SIRF) år 2004, samt i mitten Hans Karlsson, ordförande för SIRF under åren 2004–2022, vid ett av årsmötena.
År 2006 medverkade kardinal Anders Arborelius från Katolska kyrkan vid ett arrangemang.
Nedan till vänster
Jonas Anundi från Liberala Katolska kyrkan och styrelseledamot i SIRF i samtal med Martin Smedjeback från Kristna Fredsrörelsen samt Darshan Singh, ordförande för Sikhiska församlingen i Stockholm.
Dr. Bertil Persson, som syns på bilden nedan till vänster, har varit en mångårigt engagerad och central gestalt i den interreligiösa dialogen i Sverige.
Utmärkelser delas ut till bland andra professor Gerholm och Sten Schöld.
Jan-Peter Östberg från SIRF leder ett samtal med kardinal Anders Arborelius.
Bilder från våra konferenser genom åren
SIRF, Sveriges Interrelgiösa Fredsråd bildades 31 januari 2004
SIRF representerar inga trossamfund utan är ämnat som en mötespslats mellan olika troende för att ta lärdom av varandra och diskutera ämnen av gemensamt intresse.
Bilderna nedan, övre raden från vänster:
Professor Tor Ragnar Gerholm. - Sveriges Interreligiösa Fredsråd (SIRF) besöker Guds Hus i Nacka. -
Parvez Manzoor från SIRF tillsammans med Henrik Larsson, präst i Svenska kyrkan i Fisksätra och verksam inom det interreligiösa projektet Guds Hus, samt Maynard Gerber, kantor i Judiska församlingen.
Nedre raden från vänster:
Monsignor Ghattas Louis från Melkitiska katolska kyrkan. - Möte i konferens med Maynard Gerber och Parvez Manzoor.
Lorenz Jolin från SIRF, konferencier. - Konferens på Anglais Hotel, där den första interreligiösa konferensen hölls och där beslut fattades om att bilda en interreligiös förening, som senare blev efterträdare till Religiöst Forum.
